Och mer blir det!
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 20 juli 2010
söndag 11 juli 2010
Ja vafan, semester då.
Lite ledigt. Lite Öland. Lite lagom. Men en smula rastlöst. Ontskönt kanske är ordet, som korpfotboll. Helt klart är att Trazan & Banarnefaktorn är rätt hög. Jag klagar inte, men jag är lite rastlös.
Och nope, fotbolls-VM är mer kul i teorin än i praktiken. Det är däremot ett utmärkt sätt att få vara i fred en stund. Argentina var enda behållningen i VM som faktiskt kändes äkta. Diego Maradona är lite som fotbollens motsvarighet till Jeffrey Lee Pierce. Lite sån "desperation" i allt. Lite på kanten till att slå över. Charm, helt enkelt.
Jan Guillou är en underhållande skribent och Hamilton-storyn har kul politiska poänger. Förutom spänstliga politiska resonemang bottnande i kalla krigets politiska spel och en del vinrabblande verkar Jan inte kunna så mycket annat. På allvar. Jan Guillou's allmänbildning är inte särskilt övertygande. Vilket jag upplever som lite chockerande, lite som att min världsbild rubbades. Fast å andra sidan är han ju väldigt kort.
Jag vill köpa ett hus. Och inte ett hus i Stockholm utan på landet. Ett jävligt stort hus, med en egen verkstad. Min svåger har en egen verkstad. Han köpte en gammal mekansisk svarv, från 60-talet. Inget nytt skit, utan gamla, rejäla grejer. En sån där som inte går sönder. En sån ska jag ha i min verkstad. Inte för att det behövs, inte för att jag kan svarva. Utan för att det går.
Har seriösa problem med min klocksamling också. Det är lite som om "hobbyn" börjar närma sig slutet. Känns som om jag börjat närma mig en perfekt set-up. En inte helt igenom angenäm känsla. Mer sån post-OS-krisgrupps-feeling. Vilket egentligen är jävligt tragiskt.
Undrar om man skulle palla en längre tur med flygplan...vore ballt att åka till Uganda. Vet inte varför. Men själva namnet på landet smakar coolt.
Sen får man väl passa på att hälsa alla bag-in-boxare där ute; kör som Bubbas, varannan vatten.
Och nope, fotbolls-VM är mer kul i teorin än i praktiken. Det är däremot ett utmärkt sätt att få vara i fred en stund. Argentina var enda behållningen i VM som faktiskt kändes äkta. Diego Maradona är lite som fotbollens motsvarighet till Jeffrey Lee Pierce. Lite sån "desperation" i allt. Lite på kanten till att slå över. Charm, helt enkelt.
Jan Guillou är en underhållande skribent och Hamilton-storyn har kul politiska poänger. Förutom spänstliga politiska resonemang bottnande i kalla krigets politiska spel och en del vinrabblande verkar Jan inte kunna så mycket annat. På allvar. Jan Guillou's allmänbildning är inte särskilt övertygande. Vilket jag upplever som lite chockerande, lite som att min världsbild rubbades. Fast å andra sidan är han ju väldigt kort.
Jag vill köpa ett hus. Och inte ett hus i Stockholm utan på landet. Ett jävligt stort hus, med en egen verkstad. Min svåger har en egen verkstad. Han köpte en gammal mekansisk svarv, från 60-talet. Inget nytt skit, utan gamla, rejäla grejer. En sån där som inte går sönder. En sån ska jag ha i min verkstad. Inte för att det behövs, inte för att jag kan svarva. Utan för att det går.
Har seriösa problem med min klocksamling också. Det är lite som om "hobbyn" börjar närma sig slutet. Känns som om jag börjat närma mig en perfekt set-up. En inte helt igenom angenäm känsla. Mer sån post-OS-krisgrupps-feeling. Vilket egentligen är jävligt tragiskt.
Undrar om man skulle palla en längre tur med flygplan...vore ballt att åka till Uganda. Vet inte varför. Men själva namnet på landet smakar coolt.
Sen får man väl passa på att hälsa alla bag-in-boxare där ute; kör som Bubbas, varannan vatten.
onsdag 2 december 2009
Bara en tanke...och lite om ett elefantdrama...
Allt och alla behöver ett soundtrack. Trixet är att man inte kan bestämma det själv. Det kan liksom bli så att man står där med ett helt annat soundtrack än man tänkt sig. Det kan liksom bli Beyoncé och Halo, bara så där. Utan att man tänkt det.
Den insikten måste helt enkelt firas med en helt omotiverad bild på Pjär, partyelefanten! Pjär hade nog inget soundtrack, men han kunde festa som ingen annan och backade aldrig!
Den insikten måste helt enkelt firas med en helt omotiverad bild på Pjär, partyelefanten! Pjär hade nog inget soundtrack, men han kunde festa som ingen annan och backade aldrig!
Pjär var med oss jämt. Tills han togs som gisslan. Det blev ett gisslandrama faktiskt. Stor dramatik blev det när Pjär av oklara anledningar tillfångatogs i samband med en vild fest på lokal.
Pjär beslagtogs, blev instängd i en skrubb och förnedrades på alla upptänkliga sätt av nidingsdådarna. Vi gjorde några kraftfulla fritagningsförsök som hårt slogs tillbaka av personal med vaktförstärkning, vi var därefter tvungna att dra oss tillbaka.
Någon form av diplomatiska kontakter hölls via mobil under kvällen och ett utlämningsavtal slöts där Pjär skulle återfå friheten i utbyte mot en uppsättning antika svärd som "försvunnit" från etablissemanget tidigare under kvällen. Vi gick föst med på avtalet, det var en fair deal helt enkelt. Sen ångrade vi oss, det är faktiskt roligare att fäktas med riddarsvärd än att festa med en porslinselefant.
Sorry Pjär, men du vet hur det är. Man måste smiska några ägg om man ska göra omelett...
fredag 27 november 2009
Bränna plast inomhus...Muppington, WTF!?!
Chockbesked häromdagen. Muppington, min redaktör, har med sin frus hjälp lyckats med konststycket att återigen torrkoka nappar och nappflaskor. Tur att Flipper inte riktigt märkte att det Muppingtonska hushållet marinerades i blårök. Nu är, enligt uppgift, Muppingtons evakuerade och saneringsarbetet är påbörjat. Hörde också att saneringsmannen avgjorde skillnaden mellan avfettningsmedel och vanlig Jif genom att provsmaka...alltså, jag upprepar; genom att provsmaka. Är det liksom inte enklare att läsa på förpackningen?
Så status inför helgen blir ju att familjen Muppington (alltså Muppington, Muppingtons Fru och Flipper) behöver en karl i köket och att saneringsmannen, efter provsmakning, helt enkelt ger all hem-kem betyget "Jättegott!".
Steffo var på fyran för en stund sedan. Han är för härlig, vår lille livsnjutare. Väldigt förfinad Brommaishish smak, bättre cigarrer, äldre single malt, sånt där som sätter "guldkant" på tillvaron. Fint vågigt hår och så har han också. Busigt men ändå kontrollerat. Lagom mycket excesser. Alltså jag gillar Steffo, på mitt egna vis, men jag tror han skulle behöva hänga lite med saneringsmannen och provsmaka skillnaden mellan avfettningsmedel oc Jif. Bara för att bredda perspektivet lite.
Annars blir väl finger board helgens projekt...börjar få in snitsen och ikväll ska jag och alla mini me ha skate slam, typ. På köksbordet, bästa skate spoten hemma just nu faktiskt, eller så blir det curbsen mellan hallen och vardagsrummet. Förmodligen både och.
Generellt är väl allt lite som korpfotboll, ontskönt.
Så status inför helgen blir ju att familjen Muppington (alltså Muppington, Muppingtons Fru och Flipper) behöver en karl i köket och att saneringsmannen, efter provsmakning, helt enkelt ger all hem-kem betyget "Jättegott!".
Steffo var på fyran för en stund sedan. Han är för härlig, vår lille livsnjutare. Väldigt förfinad Brommaishish smak, bättre cigarrer, äldre single malt, sånt där som sätter "guldkant" på tillvaron. Fint vågigt hår och så har han också. Busigt men ändå kontrollerat. Lagom mycket excesser. Alltså jag gillar Steffo, på mitt egna vis, men jag tror han skulle behöva hänga lite med saneringsmannen och provsmaka skillnaden mellan avfettningsmedel oc Jif. Bara för att bredda perspektivet lite.
Annars blir väl finger board helgens projekt...börjar få in snitsen och ikväll ska jag och alla mini me ha skate slam, typ. På köksbordet, bästa skate spoten hemma just nu faktiskt, eller så blir det curbsen mellan hallen och vardagsrummet. Förmodligen både och.
Generellt är väl allt lite som korpfotboll, ontskönt.
Plötsligt händer det...
Plötsligt händer det. Jag fick en maträtt uppkallad efter mig på Horsarns Matblogg! En wok. En kycklingwok! Jag är vegetarian.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
